Nya artiklar

Vikten av att tänka på döden


vikten-av-att-tanka-pa-dodenVissa saker i livet lägger vi extra stor vikt vid att tänka över, speciellt de saker som vi är intresserade av eller som vi möter. Fotbollsfantaster spenderar lång tid till att följa upp de senaste fotbollsnyheterna, vem som spelar för vem och vem som köpts av vilket lag.

 

Folk som är förälskade i musik känner till de senaste hitlåtarna och vilka nya artister som är aktuella och spenderar tid till att tänka på detta. Filmälskare funderar över de senaste filmerna, kommande filmerna och senaste priserna.

 

Trots att människorna här i västvärlden lägger ner mycket av sin tid till att tänka över dessa ytliga saker bryr de sig väldigt lite om ett väldigt avgörande ämne, döden. Det har till och med blivit ett tabubelagt ämne där folk försöker ändra samtalsämnet när frågan om döden kommer på tal. Det är något man helst inte pratar om, man betraktar det nästan som någonting onaturligt. Men det är helt irrationellt att undvika att tänka på döden då döden är den mest definitiva saken i livet.

 

Att vända sig bort ifrån den är att undvika det oundvikliga, ingen lever nämligen för evigt. Alla av oss känner till folk som har dött vare sig inom våra familjer, bland vänner eller kollegor. Anledningen till varför dessa människor försöker undvika ämnet är på grund av rädsla. Rädslan för det okända och rädslan för att lämna detta liv. Faktum är att detta västerländska samhälle tvingar folk att fly verkligheten, de tvingas fly denna verklighet genom att dränka dem i musik, film, sport och kultur.

 

Döden är en verklighet som berör oss alla vara sig vi vill det eller inte, var och en av oss kommer att möta döden en dag, våra hjärtan kommer att stanna, vår hjärnaktivitet kommer att upphöra och våra kroppar kommer att förmultna vare sig vi är män, kvinnor, muslimer, icke-muslimer, svarta eller vita. Döden tar inte hänsyn till vilken ras du tillhör eller vilken nation du älskar, den gör inte skillnad på rik eller fattig, gammal eller ung, när tiden är inne kommer den utan dröjsmål.

 

[3:185] Varje människa skall smaka döden.

 

Människan här i väst går med tanken om att döden är någonting som drabbar äldre människor något som kommer efter en lång tid. Men faktum är att medan vi lever våra liv och njuter av våra bekvämligheter så närmar sig döden allt mer, vid varje andetag vi tar vid vare rörelse kommer döden närare och närmare.

 

[70:6] De ser [straffet] som något mycket avlägset, [70:7] men Vi ser det som något som ligger helt nära!

 

Men som muslimer vet vi om att döden inte är slutet. Allah har informerat oss om att det finns ett liv efter döden, att vi kommer att ställas till svars för varje handling som vi har utfört och kommer antingen belönas med paradiset eller straffas med helvetet i enlighet med våra handlingar. Allah säger:

 

[62:8] Säg: "Döden, som ni vill fly från, skall infinna sig till det möte [som är utsatt] för er och då skall ni föras åter till Honom som känner allt det som är dolt för människor och det som de kan bevittna, och då skall Han låta er veta vad era handlingar [var värda]."

 

Så den personen som flyr ifrån döden tror inte på att han kommer att möta Allah och försöker istället tillfredställa sina lustar i denna värld så mycket som han kan eller så är han en troende som lätt glömmer att tänka på Allah och på domedagen och som således inte bekymrar sig för Akhira, han är för upptagen med denna värld så när döden närmar sig honom fylls han av ånger och sorg.

 

[23:99] [DEN IHÄRDIGE förnekaren framhärdar i att förneka sanningen] till dess att han känner dödens närhet. Då säger han: "Herre! Låt mig få återvända, ja, låt mig få återvända [till livet], [23:100] så att jag får göra rätt, där jag [förut] försummade det!" Ack nej! Vad han säger är ord [utan mening]. Bakom dem [som lämnar denna värld] reser sig ett oöverstigligt hinder fram till den dag då de kallas till nytt liv.

 

Men som muslimer vet vi med säkerhet att när tiden för en människa är slut går det inte att förlänga den ens med ett ögonblick, eftersom Allah säger:

 

[10:49] För alla människor är en frist utsatt och de kan varken förkorta den eller förlänga den, ens med ett ögonblick, när den har löpt ut."

 

[4:78] Var ni än befinner er kommer döden att hinna ifatt er, även om ni skulle [fly upp] i höga torn."

 

Det finns många olika sätt en människa kan dö på, man kan bli, knivhuggen, överkörd, skjuten, man kan drunkna, falla drabbas av en sjukdom osv. Men det viktiga i detta avseende är inte på vilket sätt man dör utan förståelsen av att livet inte slutar annat än när ens tidsperiod (ajl) har tagit slut. Det är detta som är den verkliga orsaken till döden, detta har Allah förklarat för oss i många verser i koranen

 

[3:145] Ingen människa får dö annat än i enlighet med Guds vilja och vid en fastställd tidpunkt.

 

[2:258] "Min Herre är Den som skänker liv och skänker död."

 

Så övertygelsen om att slutet av ens tidsperiod (Ajl) är orsaken till döden skapar en medvetenhet om döden varje sekund av varje ögonblick och denna medvetenhet och förberedelse går hand i hand med tron på Akirah vars dörrar öppnas vid dödsögonblicket, och där finns det inget mer arbete, ingen mer Jihad och inget mer bärande av Dawa.

 

Profeten sa: "Den kloke är den som disciplinerar sig själv och arbetar för det som kommer efter döden, och den svage är den som följer sina lustar och sedan utförde böner förgäves till Allah"

 

Tron på döden är onödig om den inte åtföljer tron på Akhira eftersom döden är början av vägen mot Akhira, det eviga livet, livet där ens öde bestäms, antingen tilldelas man evig lycka eller svårt straff.

 

Ibn Umar sa: "Jag kom till profeten och jag var den tionde av tio män, när en man från Al-Ansar frågade Allahs profet: Vem är den klokaste och mest hederliga av människor? Han svarade: De som påminner sig om döden mest och arbetar som hårdast för att förbereda sig för den, de är dem kloka. De har tagit med sig världens heder och stoltheten från Akhirah."

 

Att förbereda sig för döden är att betrakta detta liv som en resa och ett prov, inte som ett tillfälle att bli beroende av att underhålla oss och bryta mot de gränser som Allah har faställt. Sa inte profeten

 

"Lev i denna värld som om du är en främling eller en resande" Bukhari, bok 76 Hadith 425.

 

Hur skulle du bete dig om du hade en lång resa framför dig? Skulle du strunta i att förbereda för den och strunta i att göra dig själv redo? Om du är en sådan person placeras du i en av två kategorier: Antingen bryr du dig inte om resan och oroar dig inte, eller så är du oförsiktig då tiden inte spelar någon roll för dig. Vem av oss här är förberedd på att resa närsomhelst, nu eller om en kort stund eller imorgon? Vi har endast två typer av andetag ett för inandning och ett för utandning och du vet inte vilket som kommer att föra med sig själen bort från din kropp. Döden påminner oss om Akhira och det finns ingen bättre påminnelse.

 

Profeten sa: "Öka ihågkommandet av det som förstör alla begär" (Tirmidhi)

 

Så vi ska göra vårt yttersta för att påminna oss själva om döden. De tidigare muslimerna brukade lägga stor vikt vid att påminna sig om döden, titta bara på följande exempel. Al- Rabee ibn. Khaytham hade grävt en grav i sitt hus. När han kände hårdhet i hjärtat brukade han lägga sig i den och stanna där så länge Allah ville och han brukade recitera Oh min herre skicka tillbaka mig till livet så att jag kan utföra goda handlingar gällande de saker jag försummade. Han brukade repetera detta sen svarade han till sig själv. Oh Rabee du får nu återvända så arbeta.

 

Medvetenheten om döden sker när en troende bär på tanken om att han definitivt kan få möta sin herre när som helst. Då kommer möjligheten till att utföra goda gärningar upphöra och tiden för att be om förlåtelse upphör. Det kommer att vara försent att förändra sig, man kan inte gå tillbaka och ändra på saker och leva livet på ett bättre sätt. Det går inte att backa för att göra om de böner du har missat eller för att rätta till de fel du har begått.

 

Denna medvetenhet om döden leder till att man tar hänsyn om sig själv, man blir noggrann med att lyda Allah och medveten om Allahs närvaro under varje sekund av ens liv. Det ska leda till att vi förbättrar våra liv, utför våra plikter och håller oss borta från haram. Och medan vi fortfarande är i livet är det fortfarande möjligt att ändras. Därför är det viktigt att undersöka vilka plikter Allah har beordrat oss om, först som en muslim och sedan som en bärare av dawa.

 

Har vi verkligen ansträngt oss tillräckligt eller har vi försummat våra plikter. Denna värld och allt vad den innehåller av nöjen och prövningar kan göra en troende upptagen, oavsett hur små dessa nöjen är och hur betydelselösa prövningarna är. De kommer att hålla den troende upptagen om han accepterar dem och tillåter dem att hålla honom upptagen. Säger inte Allah?

 

[57:20] TÄNK [ÄVEN] på att detta jordiska liv [knappast är annat än] lek och förströelse, tom prakt, ihåligt skryt och tävlan om att överträffa varandra i rikedom och i antal söner.

 

Döden är ingenting mer än en trogen partner som konstant påminner den troende om Akhirah, och så länge som den troende kommer ihåg Akhirah och handlar därefter så går han i rätt riktning och kommer att leva sitt liv i ett tillstånd av medvetenhet och förberedelse för det. Detta är varför Profeten la vikt vid att påminnas om döden och att förbereda för den, och han uppmuntrade oss att besöka gravar och be för dem för detta är sannerligen den bästa påminnelsen. Effekten av att påminnas om döden ska inte vara temporär.

 

Om någon i vår närhet dör, eller om vi blir sjuka börjar vi gå vi till mosken oftare och följa Islam. Men efter en tid avtar effekten och vi går tillbaka till våra vanliga liv. Tanken om döden ska sätta sig som ett permanent spår i vårt medvetande och ska vara en ledande tanke hos oss som vi aldrig glömmer. Vi ska inte tro att om vi följer islam temporärt och ber Allah om förlåtelse och sedan fortsätter försumma våra plikter och fortsätter synda att vår förlåtelse accepteras.

 

[4:18] Ångerns väg är inte öppen för den som [ständigt] begår dåliga handlingar och först då döden når honom säger: "Nu känner jag ånger"

 

Vi ska behandla döden så som Allah har förklarat för oss.

 

[67:2] Han som har skapat döden och livet för att sätta er på prov [och låta er visa] vem av er som i sitt handlande är den bäste. Han är den Mäktige, Den som ständigt förlåter.

 

Döden är således slutet på resan där de rättfärdiga kommer att gynnas och de orättfärdiga lida, det är återvändandet till den som skapade döden så att han ska kunna döma oss för allt vi gjorde i livet.

 

Som muslimer ska vi inte vara rädda för döden utan vi ska vara rädda för vad som sker med oss efter döden och om vi har levt våra liv i enlighet med Allahs vilja och således förberett oss för den dagen då vi kommer stå framför vår skapare med boken i vår hand, frågan som vi bör ställa oss är, kommer vi vara stolta den dagen eller kommer vi att skämmas? Det som står på spel är självklart den högsta vinsten, kommer vi att leva för alltid i ett liv fyllt av glädje och lycksalighet, eller kommer vi att leva för alltid i ett liv fyllt av smärta och lidande.

 

Ta vara på den tiden som finns kvar eftersom vi aldrig vet när tiden är inne, kanske lämnar vi denna värld medan vi ber, kanske medan vi lägger oss för att sova inatt eller kanske lämnar vi denna värld medan vi bryter mot Allahs regler. Vi är begränsade och kommer att dö, och denna död kommer definitivt att komma. Så glöm inte bort att även du kommer att lindas in i ett tygstycke, sänkas ner i graven och täckas med jord och lämnas alldeles ensam. Allah ger oss de bästa orden för att visa vad vi ska fokusera på i detta liv.

 

[6:162] Säg: "Min bön och all min andakt, mitt liv och min död tillhör Gud, världarnas Herre