I Allahs, den Barmhärtiges, Förbarmarens, Namn

Fråga: Får man använda sig av astronomiska beräkningar för fastans och fastebrytandets tider såsom astronomiska beräkningar används för böentiderna?

Svar:

1. Allah, Upphöjd vare Han, har beordrat oss att dyrka Honom såsom Han, Upphöjd vare Han, vill. Dyrkar vi Honom på annat sätt än det som Han kräver, handlar vi fel, om vi skulle tro att vi handlar gott.

2. Allah, Upphöjd vare Han, har beordrat oss att fasta och bryta fastan när vi siktar nymånen. Allah, Upphöjd vare Han, har fastställt siktandet som orsak till fastan och fastebrytandet:

«صُومُوا لِرُؤْيَتِهِ، وَأَفْطِرُوا لِرُؤْيَتِهِ»

”Fasta när ni har siktat den, och bryt fastan när ni har siktat den.”

Siktar vi ramadans nymåne fastar vi. Siktar vi shawwals nymåne avslutar vi fastan.

3. Om vi inte kan se shawwals nymåne eftersom molnen skymmer den fortsätter vi fastan, även om nymånen egentligen har blivit till men vi inte kan se den på grund av moln eller liknande. Vi fastar och bryter fastan alltså inte när i och med månadens faktiska inträde. Hadithen är tydlig om detta:

«فَإِنْ أُغْمِيَ عَلَيْكُمْ فَأَكْمِلُوا الْعِدَّةَ»

”Om ni inte ser den fullfölj månadens period.”

4. Allah, Upphöjd vare Han, har inte beordrat oss att dyrka Honom på annat sätt än det som Han har beordrat till. Om astronomiska beräkningar anger t polska-ed.com.ex. att ramadan definitivt äger rum imorgon – och nu är det så att astronomiska beräkningar konstaterar månens faser från dess födelse till dess den blir nymåne och detta beräknas i sekunder – men vi kan inte sikta månen på grund av moln t.ex., har den som fastar syndat trots att ramadan egentligen har inträtt. Han är syndare eftersom månen inte har siktats, och plikten är i så fall att fullfölja shabans 30 dagar och fasta därefter. Den som fastar den egentliga ramadan på detta sätt har syndat eftersom han har visat olydnad, medan den som fullföljer shaban och inte fastar trots att nymånen finns, men skymd av molnen, förtjänar att belönas eftersom han har följt hadithen.

5. Härifrån visar sig tydligt att vi inte fastar eller bryter fastan i och med månadens faktiska inträde, utan genom månsiktandet. Siktar vi den fastar vi, och siktar vi den inte fastar vi inte även om månaden faktiskt har inträtt.

6. Om vittnen kommer och vittnar om att ha siktat månen behandlas deras vittnesmål som andra vittnesmål. Om vittnet är en muslim som inte syndar öppet, godtas hans vittnesmål. Om vittnet visar sig vara en icke-muslim och icke-rättskaffens, dvs. är en fasiq (öppen syndare), godtas inte hans vittnesmål.

7. Att bevisa att vittnet inte är rättskaffens sker genom islamiska bevis, och inte astronomiska beräkningar, dvs. att man inte säger att några få timmar har gått sedan månens födelse, så den kan inte siktas – och det är känt att det finns meningsskiljaktighet mellan astronomer om antalet timmar efter månens födelse då den kan siktas – så astronomiska beräkningar kan inte användas som bevis mot vittnet. Man kan diskutera med honom och säkerställa hans månsiktande genom att frågas ”Var är månen?” och andra kan försöka sikta den osv. Vittnesmålet godtas eller förkastas sedan på den grunden.

8. Den som granskar texterna om fastan ser att de skiljer sig från texterna om bönen. Fastan och fastebrytandet är knutna till siktandet:

«صُومُوا لِرُؤْيَتِهِ، وَأَفْطِرُوا لِرُؤْيَتِهِ»

”Fasta när ni har siktat den, och bryt fastan när ni har siktat den.”

فَمَنْ شَهِدَ مِنْكُمُ الشَّهْرَ فَلْيَصُمْهُ

”Den av er som ser månens nytändning skall fasta månaden ut.” (al-Baqarah 2:185) Medan texterna om bönen är knutna till tiden:

أَقِمِ الصَّلَاةَ لِدُلُوكِ الشَّمْسِ

”Förrätta bönen [Muhammad, från den stund] då solen [efter att ha passerat zenit] börjar sjunka.” (al-Israa’ 17:78)

«إِذَا زَالَتِ الشَّمْسُ فَصَلُّوا»

”Om solen går ned ska ni be.”

Bönen är alltså beroende av tiden; man ber efter att ha fastställt tiden på vilket sätt som helst. Tittar man på solens läge för att se om solen har passerat zenit, eller om man tittar på skuggan för att se att en saks skugga är lika eller dubbel så lång som dess längd, såsom anges i haditherna om bönerna.

Om man gör så och säkerställer tiden så, är bönen acceptabel. Gör man inte så, utan beräknar astronomiskt, för man vet att solen passerar zenit klickan si eller så, och man tittar på klockan utan att gå ut och titta på solen eller skuggan, är bönen acceptabel. Man måste alltså säkerställa tiden på vilket sätt som helst. Varför? Eftersom Allah, Upphöjd vare Han, har beordrat en att be när tiden inträder och överlämnat åt en att fastställa att tiden inträder utan att ange något specifikt sätt. Angående fastan så har man blivit beordrad att fasta genom siktandet; Allah har alltså bestämt sättet.

Inte nog med det; Han har också sagt att om molnen skymmer siktet så man inte ser månen, fastar man inte även om månen befinner sig bakom molnen och man är säker på det genom astronomiska beräkningar.

9. Allah, Upphöjd vare Han, är den som har skapat universum, och Han, Upphöjd vare Han, har lärt människan vad hon inte vet. Vetskapen om planeternas rörelser och dessas detaljer är en gåva från Allah till människorna, men Allah, Upphöjd vare Han, har inte beordrat oss att ha som grund för fastan beräkningarna, utan har beordrat oss att sikta månen.

Vi dyrkar således Honom såsom Han vill av oss, och dyrkar inte Honom enligt ett sätt som Han inte har beordrat oss till. Därför är endast månsiktandet det riktiga vid fastandet och fastebrytandet, och inte de astronomiska beräkningarna. Mot den bakgrunden säger vi att astronomiska beräkningar inte får ligga till grund för fastandet och fastebrytandet, utan endast månsiktandet får göra det eftersom det är vad texterna anger.

Den 2 shawwal 1423

25 november 2003